I torsdags var vi till tandläkaren Elin och jag. Och för första gången på flera år tog hon bedövning. Inte helt lätt att lägga bedövning på en med panikångest. Men en stor eloge till tandläkaren. Efteråt var Elin helt slut.
Helgen inleddes med tacokväll. Urmysigt, barnen och jag. Sedan gick Elin och la sig. Jag, Moa och Tobias satt och myste i soffan. Så skönt att få rå de två yngsta ibland. Jag tror att de är dessa stunder som ändå gör att vi orkar.
Lördagen bestod mest i promenader och städning. Så skönt att få komma ut och röra på sig! Moa och Tobias hjälptes åt på Moas rum. Moa sov sedan över hos en kompis.
Idag började vi dagen med att åka upp till avlången och njuta av lugnet. Vi skule även titta på fjärilar men de lös med sin frånvaro. Sedan har jag jobbat lite och bara tagit det lugnt idag.
Nu ska Tobias och jag titta på en film innan han ska krypa ner i sängen!
Ta hand om varandra!
Kram Karin
söndag 19 juni 2011
onsdag 15 juni 2011
Idag tänkte jag delge er lite av mina tankar:
För vissa är livet svårt, att få ihop barnens träningar med andra vardagliga sysslor. För vissa känns det som dygnet har för få timmar. För andra är livet självt svårt. Att få dagen att gå ihop. Att förstå vilka behov har jag som människa. Varje dag kämpar vi med dessa frågor.
Ibland frågar jag mig, varför får vissa så många svårigheter och inte andra. Men innerst inne tror jag att det finns en mening med allt. Att de som utsätts för svårigheter är gjorda för att klara dessa.
Att ha ett barn med många sjukdomar gör att man ofta får ställa sig frågor om livet. Man prövas i att motivera sitt barn. Att göra vardagliga saker kan för henne vara som att bestiga världens högsta berg för andra. Att motivera henne att pröva saker utan att falla så djupt att hon inte vågar igen.
Här har ni fått några av mina tankar så här precis innan sängdags!
Godnatt på er!
Kram Karin
För vissa är livet svårt, att få ihop barnens träningar med andra vardagliga sysslor. För vissa känns det som dygnet har för få timmar. För andra är livet självt svårt. Att få dagen att gå ihop. Att förstå vilka behov har jag som människa. Varje dag kämpar vi med dessa frågor.
Ibland frågar jag mig, varför får vissa så många svårigheter och inte andra. Men innerst inne tror jag att det finns en mening med allt. Att de som utsätts för svårigheter är gjorda för att klara dessa.
Att ha ett barn med många sjukdomar gör att man ofta får ställa sig frågor om livet. Man prövas i att motivera sitt barn. Att göra vardagliga saker kan för henne vara som att bestiga världens högsta berg för andra. Att motivera henne att pröva saker utan att falla så djupt att hon inte vågar igen.
Här har ni fått några av mina tankar så här precis innan sängdags!
Godnatt på er!
Kram Karin
lördag 11 juni 2011
110611
Dagen började inte riktigt som vi tänkt! Elin kom upp med jättetandvärk, det såg ut som hon hade en halv tennisboll på kinden. Bara att ringa till jourtandläkaren. Ett besök som inte är det lättaste med en dotter som har panikångest. En timme senare klev vi ut från tandläkaren rätt svettiga båda två. Men tanden är rotfylld provisoriskt.
Efter det tog vi en tur till Fagersta. Handlade lite innan vi åkte hem. Elin helt slut efter förmiddagens tandläkarbesök.
Själv njöt jag av en kopp kaffe ute i det fina vädret. Efter det blev det en tur till Västerås och apoteket.
Elin träffade sin läkare i onsdags och går på nedtrappning på en av medicinsorterna och det märks på henne. Humöret är inte på topp och syskonen behöver inte göra mycket för att hon ska få utbrott på dem. Jag ser fram emot tisdag då vi får sätta in den nya medicinen.
I fredags hade jag kontakt med biståndshandläggaren på kommunen som berättade att hon inte kunde erbjuda oss ett startmöte förräns i augusti. Hoppas inte det tar för lång tid att utreda vilka behov hon har enligt LSS. Det gick inte att få mötet tidigare fast jag förklarade situationen...... Inte helt nöjd känns det, att behöva gå igenom hela sommaren utan någon hjälp. Det känns verkligen tufft att veta att jag är ensam att dra hela lasset. Elin är bara två helger i månaden med sin pappa.
Kvällen avslutades med att jag suttit på balkongen och njutit och pratat med en mycket god vän! Känns bra att få prata av sig ibland!
Sköt om er och njut av dessa härliga sommardagar!
// Karin
Efter det tog vi en tur till Fagersta. Handlade lite innan vi åkte hem. Elin helt slut efter förmiddagens tandläkarbesök.
Själv njöt jag av en kopp kaffe ute i det fina vädret. Efter det blev det en tur till Västerås och apoteket.
Elin träffade sin läkare i onsdags och går på nedtrappning på en av medicinsorterna och det märks på henne. Humöret är inte på topp och syskonen behöver inte göra mycket för att hon ska få utbrott på dem. Jag ser fram emot tisdag då vi får sätta in den nya medicinen.
I fredags hade jag kontakt med biståndshandläggaren på kommunen som berättade att hon inte kunde erbjuda oss ett startmöte förräns i augusti. Hoppas inte det tar för lång tid att utreda vilka behov hon har enligt LSS. Det gick inte att få mötet tidigare fast jag förklarade situationen...... Inte helt nöjd känns det, att behöva gå igenom hela sommaren utan någon hjälp. Det känns verkligen tufft att veta att jag är ensam att dra hela lasset. Elin är bara två helger i månaden med sin pappa.
Kvällen avslutades med att jag suttit på balkongen och njutit och pratat med en mycket god vän! Känns bra att få prata av sig ibland!
Sköt om er och njut av dessa härliga sommardagar!
// Karin
måndag 6 juni 2011
Värmebölja

Idag har alla varit lite avslagna, misstänker att det är värmen som gjort sitt.
Hela helgen har jag försökt ladda för kommande vecka. Det är med skräckblandad förtjusning som jag försöker komma fram till vad som måste göras för att vi ska komma fram till vad som är bäst för Elin.
Veckan består både med kontakter med kommunens LSS-enhet, läkarbesök, kontakt med Elins lärare på sjukhuset. Med andra ord en intensiv vecka. Förutom alla kontakter kring Elin ska jag hinna jobba och ta hand om de andra två barnen.
Torsdag har jag tagit semester för att vara med sonen i skolan. För att sedan gå på öppet hus på kvällen i hans skola.
På fredag slutar Moa skolan. Hon kommer uppsträda tillsammans med kören. Ska bli riktigt kul att gå på hennes skolavslutning. Efter det påbörjar hon ett långt och förhoppningsvis skönt sommarlov.
Sköt om er!
//Karin
fredag 3 juni 2011
110603
Dagen har till stor del bestått i städning. Tvättat alla överdrag till både soffa och fåtölj.
Har även hunnit njuta av det fina vädret. Tagit kaffe ute. Efter det blev det ett besök i Fagersta. Under kvällen har jag tittat på film. Känner mig nöjd med min dag.
Imorgon ska jag gå på vernissage i konsthallen i Virsbo. Efter det får jag besök. Tänkte bjuda på lax, kokt potatis och romsås. Och förhoppningsvis få snacka en massa tjejsnack. Känner att det är precis vad jag behöver just nu.
På söndag kommer barnen hem igen. Saknar dem. Denna helg har jag varit i från barnen längre än jag brukar och det känns.
Saknar mina hjärtan!
Ha det!
//Karin
Har även hunnit njuta av det fina vädret. Tagit kaffe ute. Efter det blev det ett besök i Fagersta. Under kvällen har jag tittat på film. Känner mig nöjd med min dag.
Imorgon ska jag gå på vernissage i konsthallen i Virsbo. Efter det får jag besök. Tänkte bjuda på lax, kokt potatis och romsås. Och förhoppningsvis få snacka en massa tjejsnack. Känner att det är precis vad jag behöver just nu.
På söndag kommer barnen hem igen. Saknar dem. Denna helg har jag varit i från barnen längre än jag brukar och det känns.
Saknar mina hjärtan!
Ha det!
//Karin
torsdag 2 juni 2011
Varifrån får man orken?
Sitte här i min ensamhet och känner mig oerhört liten. Funderar på var man får orken ifrån. Ikväll har jag ingen. Hoppas jag vaknar imorgon med ny ork.
Efter beskedet i onsdag att Elin även har asperger, känner jag mig så arg, besviken, frustrerad och så fruktansvärt ensam. Alla säger vad bra att ni fått en diagnos då vet ni ju vad ni jobbar med! NEJ, jag vet inte vad vi jobbar med. Jag har inte en aning om vad detta innebär. Vad innebär det att hon går under LSS. Vad kan hon få för hjälp? Vad kan jag kräva som förälder? Jag har en miljoner frågor men inga svar!
Allt jag vill är att hon vaknar utan sjukdomar och framför allt utan all värk!
Jag älskar mina barn över allt annat men vet just nu inte hur jag ska orka! Men efter lite sömn hoppas jag det känns bättre! Ta hand om dem som betyder något för er, för det tänker jag göra!
//Karin
Efter beskedet i onsdag att Elin även har asperger, känner jag mig så arg, besviken, frustrerad och så fruktansvärt ensam. Alla säger vad bra att ni fått en diagnos då vet ni ju vad ni jobbar med! NEJ, jag vet inte vad vi jobbar med. Jag har inte en aning om vad detta innebär. Vad innebär det att hon går under LSS. Vad kan hon få för hjälp? Vad kan jag kräva som förälder? Jag har en miljoner frågor men inga svar!
Allt jag vill är att hon vaknar utan sjukdomar och framför allt utan all värk!
Jag älskar mina barn över allt annat men vet just nu inte hur jag ska orka! Men efter lite sömn hoppas jag det känns bättre! Ta hand om dem som betyder något för er, för det tänker jag göra!
//Karin
söndag 3 april 2011
Hopplöshet
En sådan hopplöshet som jag känner i kväll, har jag inte kännt sedan Elin insjuknade. Hur ska man som mamma orka gå vidare när det hela tiden känns som man blir omkull sparkad?
Varje gång det känns om vi tar små steg framåt inträffar något så vi ramlar omkull! Ikväll kunde jag inte finna någon ork i kroppen och då tog tårarna över. Elin upplever inte att 2 av hennes mediciner hjälper, så nu ligger hon i sängen och är klarvaken. Själv skulle jag behöva sova men vågar inte förräns hon somnat. Blir nog tyvärr en vaknatt här hemma!
I dessa lägen skulle jag önska att jag inte var ensamstående och ska bära hela bördan själv! Försöker intala mig själv att det bara är ett par veckors väntan till innan de vet hur mycket aspergern påverkar Elins vardag. Påverkas hon så mycket att hon kan få hjälp via LSS? Frågorna är många men inga svar!
Inte ett av de mest positiva inläggen men jag behövde får vräka ur mig detta.
Vi hörs!
//Karin
Varje gång det känns om vi tar små steg framåt inträffar något så vi ramlar omkull! Ikväll kunde jag inte finna någon ork i kroppen och då tog tårarna över. Elin upplever inte att 2 av hennes mediciner hjälper, så nu ligger hon i sängen och är klarvaken. Själv skulle jag behöva sova men vågar inte förräns hon somnat. Blir nog tyvärr en vaknatt här hemma!
I dessa lägen skulle jag önska att jag inte var ensamstående och ska bära hela bördan själv! Försöker intala mig själv att det bara är ett par veckors väntan till innan de vet hur mycket aspergern påverkar Elins vardag. Påverkas hon så mycket att hon kan få hjälp via LSS? Frågorna är många men inga svar!
Inte ett av de mest positiva inläggen men jag behövde får vräka ur mig detta.
Vi hörs!
//Karin
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)