På väg ur rullstolen?

Härom kvällen satt lillebror i Elins knä. När han skulle resa sig upp tappade han balansen och trillade på Elins onda höft. Resultatet blev en skrikande Elins som utrbrister "någonting hände". Mitt hjärta stod still en stund, tills jag kunde konstatera att hon satt sig upp i soffan utan hjälp. Lillebror hade lyckats trycka höften som sjukvården sagt ligger rätt, åter på plats! Efter att hon nästan pussat ihjäl lillebror, började jag och syskonen att gråta av glädje. Elin tittade på oss och frågade varför vi gråter? Jag håller ju på att bli bättre! Då kunde vi inte annat än att skratta. Nu börjar träningen för att få upp styrkan i benet. Första försöket utan rullstolen blev 10 steg, nu kan det bara bli bättre....